Ensam.
Jag har funderat en del. Det är ju inte riktigt accepterat att vilja vara ensam. Vilket iof är helt logisk för ingen mår ju bättre än av sällskap. Om det är rätt sällskap. Men, bara så ni vet, om olyckan undgått er, det är jävligt lätt att hitta fel sällskap. FÖR!!, jag har en teori; fel sällskap är bara fel sällskap i förhållande till huvudpersonen och inte alls fel sällskap till någon annan och vice versa. Om ni hänger med.
Dessutom kan fel sällskap vara rätt sällskap i en situation, eller en tid, för att sedan övergå till att vara fel sällskap. Ofta beroende på att huvudpersonen ändrat sig eller sitt liv.
Så fel sällskap är egentligen inte alls något negativt, utan det är snarare huvudpresonen som gör sällskapet negativt. Förutom faktumet att det faktiskt finns riktigt jävliga presoner. Men det är inte de jag behandlar här, de kan jag göra någon annan dag när jag har mer aggresioner.
Så, nu har vi alltså rätt ut det här med fel sällskap. Och jag kan lova, att jag är 100 % säker på att det är fel på huvudpersonen, MIG, alltså. Eftersom jag aldrig hittar något rätt sällskap. Jag hittar rätt, men de kommer jag ju inte i närheten av i alla fall. Så, i brist på omdöme så funderar jag allvarligt på att ta beslutet att vara ensam. Det känns som om man besparar sig själv väldigt mycket då.
Det kanske låter drastiskt och patetiskt att ta ett sådant beslut, men allvarligt. Tänk vad mycket man besparar sig, hur mycket som helst. Onödiga dejter, ONS, ragg, paranoida typer man råkade ge sitt telefonnummer till osv. Man behöver inte grubbla, inte undra, inte längta, man bara vet hur läget är. Hu, vad skönt.
Så, från och med idag, eller ikväll eller what ever så ska jag vara singel. Leva ensam. ego.
Dessutom kan fel sällskap vara rätt sällskap i en situation, eller en tid, för att sedan övergå till att vara fel sällskap. Ofta beroende på att huvudpersonen ändrat sig eller sitt liv.
Så fel sällskap är egentligen inte alls något negativt, utan det är snarare huvudpresonen som gör sällskapet negativt. Förutom faktumet att det faktiskt finns riktigt jävliga presoner. Men det är inte de jag behandlar här, de kan jag göra någon annan dag när jag har mer aggresioner.
Så, nu har vi alltså rätt ut det här med fel sällskap. Och jag kan lova, att jag är 100 % säker på att det är fel på huvudpersonen, MIG, alltså. Eftersom jag aldrig hittar något rätt sällskap. Jag hittar rätt, men de kommer jag ju inte i närheten av i alla fall. Så, i brist på omdöme så funderar jag allvarligt på att ta beslutet att vara ensam. Det känns som om man besparar sig själv väldigt mycket då.
Det kanske låter drastiskt och patetiskt att ta ett sådant beslut, men allvarligt. Tänk vad mycket man besparar sig, hur mycket som helst. Onödiga dejter, ONS, ragg, paranoida typer man råkade ge sitt telefonnummer till osv. Man behöver inte grubbla, inte undra, inte längta, man bara vet hur läget är. Hu, vad skönt.
Så, från och med idag, eller ikväll eller what ever så ska jag vara singel. Leva ensam. ego.
Kommentarer
Trackback