Dressyrpass

Upp på hästryggen igen! Härligt att komma igång. Jag har anmält oss till en tävling 24 oktober, det blir bara två LB eftersom LA går på eftermiddagen och vi ska fira min syster i Jönköping på kvällen så det hinns inte med. Men djuret behöver ju mest komma ut och få stimulans så hon blir tam någongång och ur den synvinkeln spelar det ju ingen roll vilket klass vi rider.  

Idag började passet med en ganska stel häst som var lång som sju svåra år. Började rida halter och åttvolter för att lösgöra och korta hästen. Hon ville mest ösa på så jag la stor vikt i att hon skulle ta små steg och vänta - in med bakbenen! Efter en stund började vi göra samma arbete i trav med massor av övergångar för att hon inte skulle vältra iväg. Började komma åt henne ganska bra men hon satt fasst i vänster sidan. Red med lite öppna tänk men fick ändå inte till det så vi gick in på mittvolten - minskade volten - och sedan öka volten, flytta för innerskänkel. När hon gav efter red jag lätt och berömde. Sedan sitta ner och rida ihop innan hon blir för lång och samma arbete igen. Blev mycket bättre efter ett par repetioner. Gick sedan över i höger varv där hon var fin så vi tog en liten skrittpaus. Tänkte sedan rida lite bakdelsvändningar men då blev hon bara spänd och skulle trava. Hon är jäklig svår att rida när hon blir så taggad och överambitiös. Om jag ber henne flytta lite för vänsterskänkeln så slänger hon sig åt vänster - om jag då korrigerar blir hon vansinnig. Längde tyglarna och försökte få henne lite djupare och rundare - red flera små volter och halter. Så i en halt ville hon börja trava efteråt - jag saktade ner och gjorde halt igen. Då började hon istället rygga och när jag korrigerade henne då reste hon sig rakt upp! Fy vad läskigt. Det var länge sedan hon reste sig och hon har aldrig någonsin rest sig så högt! Fy, flera sekunder av fasa innan vi kom ner på jorden igen. La om taktiken och red lite skänkelvikningar vilket hade bättre effekt och vi kunde påbörja galopparbetet. Galoppen var väldigt fin när jag verkligen koncentrerade mig i varje steg och inte lät henne smita iväg någonstans. Gjorde samma sak i galoppen som i traven. Sedan avslutade vi med lite trav längst fyrkanstpåret. Jäklar vad hon travade! Spänstig och framåt trav som samtidigt var lättreglerad - sällan det händer på hästen. Antingen brukar hon falla isär eller så bara trippar hon.

Sedan hoppade jag av och skrittade av henne för hand. Det är så tråkigt nu med mökret - kan inte skritta fram och av i skogen. Men då kan ju jag motionera lite istället!

Ser fram emot tävlingen. Om jag bara rider ordentligt och hästen inte ballar ur totalt (som hon gjorde i Susedalen) bör det gå riktigt bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0